I det dagliga jobbet som fondförvaltare läggs mycket tid på att fundera över hur de kommande kvartalen kan tänkas gestalta sig för de bolag man investerar i. Sällan lyfts blicken långt bort i den suddiga horisonten. Det blir lite som att betrakta världen från ett mikroskop, man fokuserar så mycket på detaljerna att man missar de stora strukturomvandlingarna som sakta men säkert, dagligen fortgår.

 

Mot den bakgrunden tillkom detta första blogginlägg efter ett besök på en teknikmässa i New York där intrycken och de nya idéerna var många. För att få någon typ av rätsida på vart världen kan tänkas vara på väg så satte jag mig helt enkelt ner för att punkta ner de korta huvuddragen.

Det blev till sist 14 sidor…

 

Det kändes synd att låta dessa sidor falla i glömska så därför finns dessa tankar samlade här för den som behagar läsa. Ta isåfall fram din smartphone eller tablet, luta dig tillbaka och följ mina högst personliga och ibland ytterst spekulativa tankar om hur världen kan tänkas se ut om några år. Jag förbehåller mig rätten att i vissa avseenden ha brutalt fel och det skall givetvis belönas med tjära och fjädrar på närmaste torg.

 

Men innan vi tar oss an framtiden så måste vi ha ett lite längre historiskt perspektiv, därför börjar denna resa i det förra seklet:

 

1913 – Uppbyggnaden av den globala fysiska infrastrukturen:

För 100 år sedan åkte smålänningar vid namn Oscar till New York för att lära sig hur det kommande århundradet skulle arta sig - då handlade framtiden i realiteten om att lära sig ingenjörsyrket så att man kunde vara en del av att bygga den framtida infrastrukturen för det nya århundradet i form av broar, vägar, skyskrapor och järnvägar.

 

    

2013 – Uppbyggnaden av den globala mobila infrastrukturen:

 

År 2013 åker återigen en smålänning vid namn Oscar till New York för att se vart världen är på väg.  Det visar sig ännu en gång att ingenjörer som bygger infrastruktur är the sign of the times. Skillnaden är dock att vinkelslipar och stämjärn bytts ut mot SQL-kod och Java.

För att återgå till 1913 så handlade de följande hundra åren praktiskt taget om att effektivisera användandet av de nya landvinningar och den nybyggda infrastrukturen. Broarna och järnvägarna möjliggjorde effektivare varuflöden över hela världen tack vare dessa ursprungsinnovationer. Enligt ekonomisk teori befann sig merparten av västvärlden under början av 1900-talet mitt i en så kallad Kondratiev-våg, det vill säga en längre period av strukturellt hög ekonomisk tillväxt, mycket tack vare de nya innovationerna. De följande 100 åren kom sedan att handla mycket om att lära sig att transportera fysiska varor över världen på mer och mer effektiva sätt på den infrastruktur som byggdes upp i början av 1900-talet. Om man vill vara lite krass kan man säga att denna epok måste ha fått ett slut någon gång när Ola Conny i Ullared packade upp sin 900:e pall kinatillverkade diskborstar för 9,90 kronor styck, samtidigt som Lehman Brothers imploderade efter att västvärlden svämmat över av alltför billiga krediter. Världen måste i den stunden ha nått någon typ av vägs ände av effektivisering på befintlig infrastruktur. Följden blev en nödvändig sanering av västvärldens balansräkning samt framförallt blev nu en ny våg av infrastruktur-innovation nödvändig för att globaliseringen skulle kunna fortlöpa i nödvändig takt.

Som ett e-mail i inboxen kommer så den berömda Iphonen, framtagen av Mr. Jobs och sätter en innovationsboll i rullning som vi kanske inte sett motstycke till sedan det gick upp ett ljus för Thomas Edison. Iphonen blev i någon mån den första grundbulten i den globala mobila infrastruktur som just nu håller på att byggas ut till var man över hela jorden, på samma sätt som glödlampan lyste upp var mans hem under början av 1900-talet.

Det är lätt att glömma hur mycket detta fenomen förändrat våra liv på bara några år och att utvecklingen gått fort skvallrar inte minst bilden nedan om, båda bilderna tagna när den vita röken lagt sig och en ny påve fått äran att ta på sig den där lustiga hatten: 

  Små dagliga förändringar som knappt är noterbara, blir ofta väldigt uppenbara i backspegeln…

Global Mobile Content Providers:

Precis som det på 1900-talet fanns driftiga människor som insåg att man kunde tillverka lampskärmar för att kapitalisera på innovationen av glödlampan så har det nu strömmat till en stor mängd entreprenörer världen över som skapat schyssta gadgets som: Netflix, Ebay, Angry Bird och Skype. Dessa verkar så här långt ha dragit stora lärdomar av de misstag som Internets pionjärer begick när nätet fortfarande var i sin linda. Fantasi-skapelser som boo.com är idag mindre vanliga och allt fler internetrelaterade bolag är livskraftiga bolag med god historik och stabil, långsiktig intjäningsförmåga. Dessa bolag är i alla avseenden en del av det ekosystem som framförallt Apple och Google gett liv till.  Detta gör att bolag som Skype och Netflix idagsläget är oerhört beroende av förutsägbarheten i den infrastruktur som Apple och Google grundlagt, i form av den hårdvara och tillhörande mjukvara som vi alla världen över (snart) har i våra händer. Men alltfler bolag i alltfler branscher kommer säkerligen att dagligen drabbas av Apple och Googles framfart.

  Apple och Google är elefanterna på savannen som fåglarna ängsligt cirklar runt...

I någon mån inser man att framförallt elefanterna ovan helt och hållet väljer vilken riktning utvecklingen skall ta och minde content providers, läs: Netflix, Spotify, Zynga och Skype är hela tiden på helspänn för att anpassa sina tjänster och produkter efter minsta riktningsändring som Apple och Google gör vid nästkommande lansering.

Dessa två aktörer äger i praktiken den nya globala infrastrukturen och driver/styr innovation och spridning framåt i den riktning man behagar. På så sätt liknar Apple’s och Google’s position den som de stora industrimagnaterna Rockerfeller, Ford och Carnegie skaffade sig i början av 1900-talet. Först skapade dessa magnater stora förmögenheter genom att kommersialisera den nya tidens innovationer, för att sedan bli samhälleliga makthavare som i slutändan växte sig så starka att man kunde finansiera statsskulder för några av världens största länder.

I en tid där Apple’s kassa överskrider Greklands statsskuld kan man inte låta bli att dra parallellen…

Nu tänker du säkert, Samsung, Nokia mfl, hur kommer de in i bilden?

Visst, de äger också betydande delar av den globala mobila infrastrukturen men de driver/styr inte innovationstakten på samma sätt och kan därför inte kontrollera content providers på samma vis som Google och Apple kan. Om de två sistnämnda är elefanterna på savannen så är de övriga mobiltelefontillverkarna elefantungar som inte riktigt hinner med ledarflocken men som ändå envist biter sig kvar. Från tid till annan minskar gapet till de stora pojkarna men så fort man är nästan ikapp så tycks Apple eller Google släppa någon unik och banbrytande produkt som konkurrenterna inte har utvecklat ännu och vips så får man börja jaga igen…

    

De som i dagsläget ser ut att ligga i vinnarposition inom sin nisch av mobil content providing, såsom: Netflix, Twitter, Linkedin, Spotify och Skype gör allt vad de kan för att gissa och förbereda sig för vad Apple eller Google

släpper för innovation härnäst. De hårdvaru-förändringar som Apple och Google gör (eller inte gör) påverkar drastiskt framtidens betalningslösningar, ID-verifikation, sociala spel, TV, radio och musik-konsumtion.

Om man leker med tanken att det kommer uppdateringar och olika nya varianter av tablets och smartphones i närtid så verkar det inte vara en game changer för content providers, även om oerhörda resurser läggs på att anpassa appar och program till de cirka 600 olika varianter av smartphones/tablets som idag finns i form av olika skärmstorlekar m.m Denna djungel skapar givetvis barriärer och problem men även möjligheter för de riktigt små aktörerna och en konsolideringstrend vore därför trolig inom alla dimensioner av content providing. Oavsett om det gäller online gaming, IP-telefoni eller sociala medier.

Lyssnar man till vad content providers som jobbar med ID-kontroll, betalningslösningar och musik i dagsläget tror om utvecklingen i närtid så verkar det finnas en ganska klar bild av vad Apple kommer släppa härnäst, en Iphone 6 som kan komma att revolutionera olika mindre nischer, men inte vara en total teknisk omvälvning. Snarare lär det bli mindre förbättringar här och var av befintlig plattform av mer evolutionär karaktär.

En alltför omvälvande lansering skulle i detta läge sätta alla content providers på pottkanten och en helt revolutionerande produkt med nytt format utan content är nog i dagsläget mindre attraktiv för konsumenten än en välkänd produkt som har en stor mängd kompatibelt innehåll i form av appar m.m Det här utgör på sitt sätt ett problem för de Apple och Google eftersom de riskerar att innovera bort sina kunder.

En ”lagom stor” innovation som både konsumenter och service-providers vore mogna för i närtid är nog den kommande Apple Watch som inte väntas omkullkasta spelplanen helt och hållet, även om den skulle öppna upp för en del intressanta användningsområden och göra oss ännu mer mobila.

Oron och fascinationen hos content providers av Google Glasses är däremot mycket mycket större - det skulle definitivt kunna vara en game changer som tar oss in i nästa paradigmskifte. I ett sådant fall vore det inte orimligt att föreställa sig att saker som TV:n och bilen ska komma att bli smartare med hjälp av ex. Google Glasses.

Vilket modelejon vågar gå på stan i Google Glasses först?

Så, om vi tar en närmare titt på några av de saker som i detta nu tycks befinna sig i startgroparna för att anslutas till den nya globala mobila infrastrukturen på allvar?

Bilen: I korsningen mellan Smart Street och Old Street…

Bilen är ett intressant område där en stor del av de kommande årens innovation kan komma att äga rum. Alla förutsättningar för ”creative destruction” finns där: en åldrande bilflotta i västvärlden, en generation unga i västvärlden där många är utan jobb men uppvuxna med smarta telefoner och enfaldiga bilar. Vi ser också på många håll i världen en urbaniseringstrend där bilen spelar en allt mindre roll, ökat miljö- och kostnadsmedvetande vad gäller bilägande.

Allt detta utgör en potentiellt dödlig cocktail för vissa biltillverkare (RIP - SAAB) men samtidigt öppnar det upp för att nya aktörer med nya tankar ska ta ett grepp om vad bilen är och ska vara för en global befolkning som är vana att ständigt vara uppkopplade. Klart är i alla fall att unga världen över inte kommer köpa nya bilar i samma utsträckning som sina föräldrar förrän bilen är minst lika smart som telefonen. Utmaningen för biltillverkarna ligger alltså i att innovera och kommersialisera alltifrån automatiserad eco-driving, inbyggda 3D-vägvisare i framrutan, utbredd aktiv säkerhet som standard och ett underhållningssystem som åtminstone överträffar en genomsnittlig smartphone. Framtidens unga lär inte vill välja färg på bilen när man köper den, man förväntar sig att man ska kunna byta färg efter morgonhumöret på samma sätt som man byter bakgrundsbild eller skal på sin smartphone. Bristen på insikt om detta kan komma att bli ödesdigert för många biltillverkare...

Den som istället först förstår detta och dessutom kan exekvera på det kommer att kunna revolutionera bilindustrin på liknande sätt som Steve Jobs revolutionerade dator-, musik-, film- och mobiltelefonbranschen. Vid närmare eftertanke vore det kanske föga förvånande om det blir just Apple eller Google som gör det här först. Det är inte direkt förvånande att Steve Jobs sista projekt sägs ha handlat om att ta fram just en Icar - vem vet, kanske får vi se en sådan framöver eller hinner någon annan först?

Film- och bio:  - 3D – öppnar upp en helt ny dimension…

En annan industri som pressats i kölvattnet av alla smartphones och tablets är film- och biobranschen i takt med att tillgänglighet till film ökat markant. Netflix och andra, inte alltid lagliga alternativ har underminerat mycket av den marknadsmakt som de stora filmskaparna och distributörerna tidigare hade.

Biografer världen över har dock på senaste tiden fått ett stort uppsving av allt fler 3D-filmer, som konsumenten trots allt tycks finna det värt att betala för. Detta lockar åter storpublik till salongerna och därför satsas det på flera storfilmer inom kort.  Film-producenter som IMAX med flera jobbar därför just nu på ett flertal storslagna 3D-produktioner likt Life of Pi etc.

Här är det alltså återigen så att fokus ökar på konkurrenskraftigt content (!), där den tekniska infrastrukturen nu förvisso sänkt inträdesbarriären för lågpriskonsumtion av traditionell film i form av Netflix etc. men samtidigt börjar man nu som gensvar från bio- och filmmakare att kommersialisera en nygammal teknik i form av 3D på bredare basis. Att gå på bio skall återigen bli en storslagen upplevelse som inte kan fås genom streaming.

Simultant med denna utveckling utvecklas nu även 3D-teknik till smartphones och tablets, dessutom tekniker där glasögon inte ska behövas vilket öppnar upp för att fler än early adopters snart kan komma att ha 3D-tekniken tillgänglig hemma och inte bara i TV:n utan även i sin smartphone eller tablet.

TV:n– Dumburksdöden…

I takt med att vi tittar allt mer på plattor och smartphones på egen hand på olika platser i hushållet så blir TV:n alltmer bara en skärm där man konsumerar media tillsammans någon gång i veckan. Således blir TV:n en fredag/lördagkvälls-skärm men med avtagande betydelse i hushållet.

Antingen fortsätter TV:n tappa i betydelse och därmed försvinner stora värden för programleverantörer och reklam-makare eller så måste TV:n bli smartare. Apple-TV och liknande är ett steg i den riktningen men mycket mer lär komma.

Vad skulle det då kunna vara som skakar liv i vår trofasta gamle vän från VM -94-nätterna och månlandningen?

Mer 3D-TV vore givetvis en attraktivitetshöjare, fler inbyggda spel och appar likaså men det man verkar jobba mest för att åstadkomma just nu är att TV:n åter ska bli den styrande media-enheten i hemmet där plattan/smartphonen är integrerade komplement-produkter och inte tvärtom.

I detta nu avtar värdet på TV-reklam i rasande takt och TV-bolagen måste hantera multiple screen problemet där man sitter med sin tablet/smartphone och ständigt distraheras vid TV:n. Just nu tittar bolagen därför på om man kan följa upp ex. Super Bowl-reklamen med budskap i närmaste smartphone/tablet någon timme senare för att bygga interaktiva budskap och historier utöver de 30 sekunderna i pausen.

Google Glasses eller något liknande skulle kanske i ett lite längre perspektiv kunna bli en viktig game changer som kompletterar TV:n istället för att konkurrera med den. I ett sådant scenario skulle interaktiva budskap kunna förmedlas och man skulle relativt enkelt kunna ”googla hur gammal den där programledaren egentligen är…eller hur många assist gjorde den där spelaren förra säsongen?” samtidigt som man tittar vidare på programmet utan att fokus byts helt till andra skärmar.

En annan intressant utveckling som fått mycket uppmärksamhet är Netflix senaste initiativ att producera en egen serie, ”House of Cards.” Sättet som den serien tillkom och distribuerades på kan mycket väl bli en vägvisare för vad som komma skall, där allt fler aktörer börjar producera – just det: Content!

Flygindustrin – We’ve had enough of free nuts – we want smart entertainment!

Vi är nu så vana vid att ständigt kunna koppla upp oss (like or not) att en 4 timmars resa utan möjlighet att koppla upp sig kommer att likställas med dålig service i närtid och snart kommer WIFI på flyget att vara en hygienfaktor. Att som Norwegian vara tidiga med detta lär ha ett stort långsiktigt varumärkes-värde och dessutom ger det ett stort försprång på konkurrenterna när nästa generations underhållningssystem för flygindustrin lanseras med mer interaktiva spel, filmer, online-baserade tidningar och förbättrade shopping-möjligheter.

Tiden då en påse nötter och en kaffe räckte för att gottgöra för överprisade biljetter är onekligen över…

Så, nu har vi spekulerat kring hur bilen, flyget och TV:n kan komma att påverkas av de innovationer som tycks närstående, vad mer kan tänkas förändras ordentligt i närtid?

ID-kontroll: Sesam – öppna dig!

Det har länge jobbats på olika lösningar för säker ID-kontroll för visum, internetbetalningar och dörröppning. Ännu så länge verkar ingen fått riktigt grepp kring hur denna nya teknik ska kommersialiseras på ett konsoliderat och skalbart sätt. Nu verkar det dock som att någon med storlek och infrastruktur nog kan vara på väg att lösa frågan.

Ja, du gissade rätt, den jag tänker på är Apple vars kommande Iphone 6 väntas innehålla en fingeravtrycks-identifikator i mittknappen. Detta skulle öppna upp för en global betalningslösning som faktiskt skulle fungera globalt i närtid. Dessutom ska dörrar kunna öppnas och övrig legitimering ska kunna ske via detta. Idag finns onekligen liknande lösningar med hotelldörrar som öppnas på detta vis, betaltjänster som fungerar och även flygbiljetter har länge fungerat via fingeravtryck men ingen aktör har riktigt kunnat konsolidera och förenkla detta på ett sådant sätt att det blivit var mans egendom världen över.

Snart är vi dock kanske där?

Produktion- & tillverkningsindustri – När ”Just in Time” inte är snart nog:

I inledningen av den här texten diskuterades hur 1900-talet inleddes av stark teknologisk utveckling inom infrastrukturområdet. Detta, i kombination med nya produktionstekniker med nya material kunde sänka kostnadsbarriärerna för de nya uppfinningarna så att exempelvis bilen, som var en ny uppfinning, relativt snart kunde produceras på löpande band och kommersialiseras för att bli var mans egendom. De stora kostnadsbesparingar som möjliggjorde kommersialiseringen berodde till stor del på att man lärde sig använda lättare och billigare material som dessutom gick att transportera fortare än tidigare i människans historia.

I detta avsnitt kommer jag framförallt att belysa en relativt färsk produktionsteknik som i kombination med den nuvarande mobila globala infrastrukturen har potential att effektivisera såväl produktionssätt och varuflöden på motsvarande sätt som början av 1900-talet. Denna teknik har således potential att på sikt kommersialisera varor och tjänster som i dagsläget är alldeles för dyra, otillgängliga eller småskaliga för globalt kommersiellt bruk.

Tekniken jag talar om, 3D-printing eller Additive Manufacturing, har utvecklats i det tysta under de senaste årtiondena men börjar nu få alltfler kommersiellt genomförbara användningsområden.

I dagsläget delas industrin praktiskt taget upp i två segment, ett inriktat på slutkonsumenter skalbarhet är viktigt och ett segment som ännu så länge riktar sig till högteknologisk industri- och forskning.

I det första fallet har utvecklingen nått en sådan punkt att enklare 3D-printers börjar återfinnas i early adopters hem. Man kan således antingen designa egna eller ladda ned färdiga 3D-ritningar på smycken, verktyg, skulpturer och andra enklare plastprodukter och kort och gott ”skriva ut” dem. I detta skede är användningsområdena i ärlighetens namn begränsade och slutprodukten tar sällan en mer avancerad form än enfärgade tennsoldater, även om det i sig är imponerande. Dessutom är råmaterialet som används idag oproportionerligt dyrt, men i takt med att skala uppnås så lär råmaterialpriser inte vara något större hinder för fortsatt utveckling. Den konsumentinriktade 3D-printingtekniken står troligtvis inför en gradvis evolution av effektivisering till dess att man hittat sin rätta funktionsform.

I det andra fallet är teknikgraden avsevärt högre och användningsområdena är i sig långt mer banbrytande och krävande. Redan idag möjliggör 3D-printing eller Additive Manufacturing skapande av skräddarsydda produkter i mycket liten skala som aldrig tidigare har kunnat tillverkas. I skrivande stund är dessa områden främst relaterade till implantat och liknande där individuellt framtagna tandproteser, delar av skallben och knäskålar kan produceras. Redan nu skapas således livsavgörande värden men ännu så länge är skalan liten även om en allt kraftigare kommersialiseringsfas troligtvis närmar sig. Här ser som väntat rymd- och flygindustri ut att bli näst på tur att kommersialisera tekniken fullt ut, även om man redan nu ofta befinner sig i prototyp-stadiet och snart äntrar det faktiska produktionsstadiet.

I ett lite längre perspektiv ter det sig inte alls omöjligt att många bilkomponenter och verktyg etc kommer att produceras billigare och bättre än idag med 3D-printing eller Additive Manufacturing. Att kunna använda sig av lättare, starkare och billigare material där mycket lite svinn uppstår i produktionen ter sig väldigt attraktivt, inte bara ur ett kostnadsperspektiv men även ur en miljö- och säkerhetsaspekt eftersom globala transporter av stora och tunga komponenter till stor del kanske kan ersättas av CAD-ritningar som rör sig i cyberspace medan faktisk komponent-produktion eller framställning kan ske i direkt anslutning till produktionslinjen.

Begreppet ”Just in Time” doftar helt plötsligt alltmer retro…

En annan intressant aspekt av en utbredning av 3D-printingtekniken är att man kan tänka sig att steget från en uppfinning till massproduktion nu avsevärt sjunker eftersom man redan i relativt små serier kan kostnadsmässigt kommersialisera produkter via 3D-printing. Att som nu hyra in sig i en befintlig fabrik blir ofta orimligt dyrt för en person eller liten organisation som har uppfunnit en ny produkt. Därför stannar idag onödigt många goda idéer på ritbordet.

Som alla banrytande innovationer så kommer med största säkerhet 3D-printing som produktionsteknik utvecklas ännu mer och i ett längre perspektiv är det en svindlande tanke att man ska kunna designa eller ladda ned många av de fysiska saker som vi idag köper på Clas Ohlson eller IKEA och sedan helt sonika printa dem hemma. Science fiction idag kan tyckas men hade någon sagt för 20-30 år sedan att man inte skulle behöva bära hem musiken själv från butiken utan att den bara skulle strömma ur smartphonen (bara förklara vad det är hade varit jobbigt) så hade man troligtvis ordinerats enkelbiljett till närmsta dårhus.

Med fortsatt risk för ofrivillig huvudroll i nästa upplaga av Gökboet så kan jag inte låta bli att fundera över de globala ekonomiska effekter som denna teknik skulle kunna få OM denna teknik slår igenom i stor skala. Produktion av enklare, solida produkter i plast eller metaller kanske inte i framtiden behöver tillverkas under omänskliga förhållanden i lågkostnadsländer och skeppas över halva jorden för att hamna på en hylla i Ullared. Istället kan

produkten i fråga antingen ”närproduceras” eller helt enkelt ”hemlagas.”

 

Sammanfattningsvis: – Vart är världen på väg egentligen?

Om ovanstående scenario bara i mycket liten grad skulle infrias så har vi många ingredienser på plats för att kunna återuppleva en världsomvälvande innovationsresa likt den som ägde rum i början av det förra århundradet. För precis som på 1900-talet kommer troligtvis ny produktionsteknik i kombination med en ny global (mobil) infrastruktur att generera mängder av banbrytande innovationer, några av dem belysta ovan som tack vare effektiviseringar i produktion och distribution kan bli var mans egendom. Mer konkret:

• Den nya produktionstekniken kan exempelvis komma att bestå av 3D-printing.
  
• Den globala mobila infrastrukturen består redan nu av informationsflöden via internet genom labtops, smartphones, tablets och snart genom smarta klockor och glasögon.
  
• De internet-relaterade innovationerna som hittills har förändrat våra liv är ännu så länge relativt ”ofysiska” i sin karaktär. Fram tills nu har vi framförallt lärt oss att transportera tankar, ljud- och bild över världen i realtid.
  
• Nästa steg i innovationsprocessen handlar troligtvis mer om hur man snabbare och mer effektivt kan ”transportera” fysiska saker från en plats till en annan. Med hjälp av exempelvis 3D-printing skulle det således bli praktiskt möjligt att designa en produkt i exempelvis Milano och sedan låta den produceras på plats i sitt hem i Stockholm, Singapore eller Simrishamn simultant utan att den fysiska varan i faktisk mening behöver förflyttas över världen.

• Det globala varuflödet kommer under 2000-talet i detta scenario att handla allt mer om överföring av intellektuella rättigheter och patent än om traditionella transporteffektiviseringar via båt, flyg och tåg som på 1900-talet.

• Detta bidrar även till att bilen (och alla andra transportmedel) troligtvis står inför en stor omvälvning där vi kan komma att se avsevärt smartare bilar inom en inte alltför snar framtid.
  
• I en sådan värld blir som bekant Content King. Detta gäller alltifrån rättighetsägande av film, musik och TV men även produkträttigheterna till allt som kan skapas via exempelvis 3D-produktion.
  
• Slutsatsen av detta högst spekulativa resonemang blir trots allt att man som entreprenör eller investerare bör hålla mycket noga koll på vad Apple och Google hittar på härmäst och sedan göra allt för att positionera sina produkter eller investeringar väl i detta ekosystem.
  
• För just detta kommer troligtvis alltmer i vår omgivning kretsa kring under kommande årtionden…